I huvet på Karrow!

Alfons är Martins katt, vanligtvis ett riktigt monster.
Men idag, då satt han så fint i mitt knä och kurrade.
Martin hade en tanke om att Alfons ville gå till honom, så jag lydde snällt och bar dit åbäket.
Vad händer?
Jo, den lilla krabaten går tillbaka till mig.
Sätter/lägger sig i mitt knä och fortsätter kurra.
Här nedan är bildbeviset.
Tyvärr inget ljud, men ni förstår säkert.


Kanske ska skicka in den till BB-nytt.