I huvet på Karrow!

Har de senaste dagarna sett två svinbra filmer.

Den första, och den bästa var  Changeling med Angelina Jolie.
Christine Collins är en ensamstående mamma vars 9-årige son Walter en dag försvinner spårlöst. En månad senare återlämnas han till den förtvivlade mamman. Men, den 9-årige pojke som återvänt är inte Walter och nu börjar Christines maktlösa kamp för sanningen om vad som egentligen hänt.
Filmen består egentligen av tre olika handlingar, som alla tre skulle kunna ha blivit en utmärkt film.
Clint Eastwood har regisserat, och det märks, helt i samma klass som Mystic River.



Den andra filmen är Seven Pounds. En ganska dyster film, men ändå fin. Jag grät dock inte, vilket jag trodde att jag skulle göra.

Ben jobbar som skatteutredare och är djupt deprimerad efter hans frus bortgång. Han har svåra skuldkänslor för de misstag som han begått i det förflutna. Han beslutar sig för att ta sitt liv, men innan han gör det så ser han till att hjälpa sju andra personer som hamnat fel i tillvaron och förändrar deras liv för alltid. Under tiden träffar han Emily, en vacker kvinna med hjärtproblem och blir förälskad.
Hans planer blir mer dunkla och svåra att genomföra.

Filmen var som sagt bra, men det var något som fattades för att den skulle hamna på min filmtopplista. 

Igår hade jag och Sofia filmkväll.
Vi kollade på The Wrestler med Mickey Rourke.
Hade läst om den innan, och hade ganska höga förväntningar trots Mickey Rourke.
Jag tyckte absolut att filmen uppfyllde dem.
Såhär i efterhand känner jag fortfarande för att analysera filmens budskap.
Till alla er Rockyfans där ute säger jag bara: GRATTIS!

Igår såg jag en film som överaskade mig, för att den var bra, vilket jag inte trodde.
Vet inte varför jag såg den egentligen.
Den hette hursomhelst Wanted, och handlade om en ganska trist kille som tränas till att bli en lönnmördare.
Han får veta att hans pappa också var en lönnmördare och att de båda har de genetiska egenskaper som krävs för uppdraget.
Hans tränare blir ingen mindre än Angelina Jolie.

Jag brukar vanligtvis inte gilla actionfilmer, men den här gillade jag som sagt.
Häftiga scener som imponerade på mig, när jag lutat mig tillbaka och accepterat osannolikheten i dem.
Här har ni trailern.

Idag såg jag en rolig film, the House Bunny.
Den var lagom löjlig så här på måndagseftermiddagen.
Handlar om en av Hefs flickvänner som tvingas lämna mansionet.
Hon tar sig an uppgiften att rädda Zetahouse.
För att lyckas krävs att hon pimpar husets inneboende.
Roligast i filmen är hennes teknik för att minnas namn.
Skrattade rejält varje gång den tekniken nyttjades.

I söndags såg jag en sviiiinbra film.
Den hette Once, en typ musikalfilm.
Inte musikal i den vanliga formen med dans och redan utgiven musik.
Den här handlade om en irländsk gatumusikant som försöker få ett skivkontrakt.
Till sin hjälp har han en tjeckisk tjej som spelar piano.
Asbra musik, och asbra handling.
Se den!
Här nedan har ni trailern:

Vet inte om jag sagt det innan, men Crash är sjukt bra!
Såg den nyss i väntan på Idol.
Är alltid lika berörd efter att ha sett den.
För er som inte sett den kan jag bara uppmana till en sak:
SE DEN NU!

Igår såg jag en grymt bra film, Across the universe.
En musikal med Beatleslåtar.
Jag älskar musikaler, så denna var lätt att tycka om.
Tycker sjukt mycket om Beatles oxå. :)
Inte så många kända skådespelare, utan här hade de till skillnad från Mamma Mia satsat på duktiga sångare framför kända namn.
Se filmen är mitt tips!


En av mina favoritscener :)

Igår såg jag Meet the Spartans, en parodi på 300.
Filmen har fått sämsta tänkbara betyg, men jag gillade den.
Utöver 300 drev de med den amerikanska nöjesvärlden.
Det bjuds på härliga gestaltningar av Britney, Idoljuryn och Paris Hilton.
Filmen var lagom lång, typ 80 minuter. :)
Se den!

Igår var jag med Ampi på bio och såg Mamma Mia.
Den var jättebra!
Storyn i sig e ju ganska löjlig, men med musiken och danserna blev den kanon.
Skådespelarna var också bra.
Hade inte väntat mig att den skulle vara så pass rolig som den var.
En bonus var att framför oss satt en kvinna ensam och tokskrattade filmen igenom.
Det blev ju inte tråkigare direkt då.

Igår var jag, Ampi och Clink och såg filmen.
Den var bra!
Som ett jättelångt avsnitt, helt perfekt.
Min favorit är Charlotte, och hon bjöd på filmens roligaste scen.
Jag skrattade så jag grät.
Skriver inget mer då jag vet att det är många som inte sett den än.

Vilken bra film!
Såg den igår, och ville aldrig att den skulle ta slut.
Susanne Bier är regissör, en mycket bra sådan.
Av hennes tidigare filmer har jag sett Livet är en schlager, Bröder, Älskar dig för evigt och Efter bröllopet.
Samtliga mycket bra, så att denna var en hit var ingen överraskning.
Huvudrollerna spelas av Benicio del Toro och Halle Berry.
De gör båda en mycket bra insats.
Mitt tips till er alla är att se filmen!

?????
Vad var detta?
Hade återigen inte läst så noga vad filmen handlade om, men denna handling och genre var helt oväntad.
Hade jag vetat detta hade jag förmodligen aldrig sett den.
Filmen hade tydliga Roald Dahl influenser, och påminde även om någon sådan där skum brittisk serie som alltid gick på Sommarlovsmorgon förr om åren.
Rupert Everett som spelar två roller i filmen är lika otäck som Johnny Deep i Kalle och Chokladfabriken.

Nu kanske ni undrar vad filmen handlar om.
Jo, eleverna på flickskolan St Trinians ska rädda sin superstörda skola genom en tavelstöld.
Alltså, de ska stjäla en tavla för att sen sälja den och tjäna en kosing.
För att komma åt tavlan tvingas de ställa upp i frågetävling som äger rum på museet där tavlan finns.

De flesta tror nog nu att jag inte alls gillade filmen, vilket är delvis sant.
Dock fanns det något som tilltalade, vet inte riktigt vad.
Ungefär som med Kalle och Chokladfabriken.
Stundtals spårar filmen ur så pass att jag borde stängt av, men ändå fortsätter jag titta och tycker att det faktiskt är ganska underhållande.
Väldigt konstig film.
Skulle vara helt omöjlig att betygsätta.

Jag såg filmen igår kväll.
Hade inte läst något om den innan, så jag blev lite överraskad när handlingen blev klar för mig.
Filmen var både sorglig och rolig.
Inget komplicerad, precis vad jag önskade.
Okomplicerade filmer brukar å andra sidan inte placera sig på min topplista, men igår var det heller inget jag var ute efter.

 
Hur snygg är inte Gerard Butler? Ni känner väl igen honom från 300? :)

Såg filmen igår.
Tycker att den var sådär.
Kände igen den på något vis.
Såg sen att någon jämfört den med Firman, och den har jag ju sett för väldigt länge sedan.
Kanske var därifrån då, som jag kände igen den.
Dessutom var den ganska förutsägbar tycker jag.
Det är ett stort minus i filmer och böcker.
George Clooney var dock riktigt bra.

Under mitt påsklov har jag sett flera filmer.
Alla mer eller mindre bra faktiskt.

Startade med Solstorm någonstan utanför Sundsvall.
Har läst boken innan, men hade glömt slutet.
Ganska bra, dock inte så bra som kritikerna tycks tycka.

En kväll ägnade jag mig åt animerade filmer.
Först Surf's up, ganska rolig emellanåt.
Därefter Bee Movie som jag tyckte var något bättre.

Tyckte sen att en komedi vore på sin plats.
Det blev Heartbreak kid med Ben Stiller.
Den kan jag varmt rekomendera, riktigt rolig.

Lite historia får man inte heller missa.
Elizabeth, the golden age fick det bli.
Den var helt okej.
Jag gillar historiska filmer.
Extra kul nu när jag sett the Tudors också.

På tåget hem igår la jag ett kik på Last king of Scotland.
Riktigt bra, blev berörd och det är ju alltid ett extra plus.
Om jag inte minns fel fick han som spelade Idi Amin en Oscar, och det var inte mer än rätt.

Igår la jag ett kik på West Side Story.
En klassiker som jag länge velat se.
Betyget blir godkänt.
Musiken och själva handlingen var inget som direkt imponerade på mig.
Filmen är från 1961, under en tid då musiken var lite för överdramatisk.
Kan nog idag inte sjunga någon av låtarna som var med.
Storyn i sig, en moderniserad Romeo och Julia är inget som imponerar 2008.
Förstår dock att den blev hyllad när den kom.

Däremot imponerades jag av koreografin.
Häftigt när ett slagsmål utspelas med hjälp av dans.

Det är nog en av mina topp tre filmer, alla kategorier.
Musiken, kläderna, skådespelarna och storyn.
Hade inget för mig igår, så då la jag ett kik på den.
Brukar göra det när det bara är skit på TV.
Hittade nyss en musikvideo till Come what may.

Jag kan inte annat än hålla med alla ni övriga som oxå hyllat denna härliga film.
Värd sina Oscarnomineringar, helt klart.
Inte alls så förutsägbar som jag till en början trodde.
En liten tår i ögat hade jag när filmen led mot sitt slut.

Igår såg jag den här filmen.
Var hysteriskt trött när jag såg den, kan vara därför som jag garvade så mycket.
Handlar iaf om de tio budorden, en liten film till varje.
Jag tyckte den var rolig, men det finns nog de som tycker tvärtom.

Den var helt okej, lite mer än okej faktiskt.
Måste vara grundaren till alla övriga highschoolfilmer och serier.
Du har sportkillen, drummeln, nörden, freaket och promqueen.
Den var väl inte direkt överraskande men väldigt underhållande.
Förstår varför den klassas som en klassiker.
Till er som inte sett den, gör det!